Vi är inte skapta att läsa

Det är inte naturligt att läsa. Det finns inga centra i hjärnan avsedda för just läsning. De områden som utnyttjas av någon som läser är alla återanvända områden avsedda för tidigare nödvändiga förmågor. När människan levde på steppen behövde hon snabbt kunna identifiera siluetter i horisonten för att avgöra om det var ett hot. Idag använder vi samma område för att identifiera bokstäver, stavelser och ord. Människan levde i 170 000 år innan hon kom på att sätta ihop det första alfabetet. Det var för 5000 år sedan och ändå dröjde det fram till för 150 år sedan att bli möjligt – och senare tvunget – för alla att lära sig läsa. Ingen annan färdighet kan jämställas med komplexiteten i att läsa. Att det dessutom är ett mänskligt påfund gör det ännu mer otroligt att så många behärskar konsten. I vår kultur, där läskunnighet blivit det normala, saknas ofta perspektivet på läsning som en i grunden osannolik förmåga. Vi delar till och med ut diagnoser till dem som inte klarar av läskonsten på ett tillräckligt automatiserat sätt. Blickar vi 150 år framåt i tiden kanske vi kan vänta oss en diagnos för den som inte kan programmera en dator.

I undersökning efter undersökning kan vi läsa att 15-åriga killar i Sverige läser sämre och sämre, vilket är en given konsekvens av att 15-åriga killar – och många med dem – läser mindre och mindre. Hjärnan ansar bort de system som inte används och förstärker de system som används. Någon som läser mycket text varje dag förstärker inte bara sitt ordförråd utan även sin förmåga att läsa mer automatiserat. Någon som läser sällan eller aldrig får tvärtom svårare och svårare att tillgodogöra sig text eftersom hjärnan prioriterar bort de system som är involverade vid läsning. Ur det perspektivet finns det en poäng med att läsa vad som helst, utan att det nödvändigtvis måste vara böcker. Det går lika bra med websidor, tidningar, instruktionsmanualer, textremsan på TV, eller vad som helst som finns tillgängligt. För att öva upp flyt och vana är det inte viktigt vad man läser, utan bara att man läser. Däremot finns det en annan aspekt på läsningen som talar för att välja böcker, eller andra texter med fördjupat innehåll och varierat språk. Det är det faktum att 80 % av ordförrådet hos en vuxen människa kommer från läst text. Ju fler ord en människa behärskar, desto mer kan hon förstå och därmed lära sig av det hon både hör och läser. Att läsa är alltså nödvändigt för ordförrådet, såväl som förståelsen, inlärningen och makten över sitt eget liv.